Gotlands historia – Industrialisering, krigstider och turism

Mycket av det som idag präglar Gotland, med turism och resande i fokus, har sina rötter i det som skedde redan på 1700- och 1800-talen. Många av öns praktfulla byggnader finns också kvar sedan den tiden.

Resandet till och från ön har varit betydelsefullt under lång tid i Gotlands historia. Visste du att ångbåtar med Gotlandssugna resenärer trafikerade Östersjön redan på 1800-talet? Och att under andra världskriget skeppades skadade hit för att vårdas på dåtidens modernaste sjukhus?

1700-talet – Handeln och näringslivets uppsving

På 1700-talet blev det ett uppsving inom handel och näringsliv, vilket gjorde att bebyggelsen tog fart. Antalet bostäder i Visby fördubblades. Man byggde i sten för att minska brandrisken och för att bevara skogen. Många gamla packhus rustades upp.

Kring 1785 hade Visby fler än 5 000 invånare och var Sveriges femte största stad.

1800-talet – Turism och ökande industrialisering

1808, under finska kriget, ockuperade Ryssland ön, men svenskarna kom till undsättning och tog tillbaka Gotland. Nu börjar även gotlänningarna att vårda och bevara ruinerna, inklusive ringmuren runt Visby. Visby blir också en av de populäraste turistorterna i landet.

Ljugarn blev Gotlands första badort.

Under Krimkriget 1853 drabbas många brittiska sjömän av kolera, och begravdes på engelska kolerakyrkogården på Fårö. I slutet av 1800-talet blev Visby utskeppningshamn för den ökande industrialiseringen. Alla järnvägslinjer som byggdes utgick till en början från Roma.

Fram till 1800-talets slut var fiske en vanlig bisyssla till jordbruket, vilket man ser på att mängder av små gårdsfiskelägen byggdes. När yrkesfisket ökade under 1900-talet övergavs många bodar.

Under det sena 1800-talet var Gotland ett spirande turistmål för bättre bemedlade. Ljugarn blev Gotlands första badort.

1900-talet – Krig och politik

Under mitten av 1900-talet startades ett kalkbrott i Slite och ett sockerbruk i Roma. Järnvägen transporterade kalksten och betor för fulla muggar.

Under tiden som världskrigen pågick var militären dessutom mycket närvarande på Gotland och betydande delar av ön var därför stängt för utländska besökare under hela seklet och ett par år in på 2000-talet.

Åren 1939–1946 var Lärbro krigssjukhus Sveriges modernaste sjukhus. Här tog man hand om flyktingar, kapitulerade soldater och koncentrationslägerfångar från andra världskrigets fasor. Krigssjukhuset blev senare fångvårdsanstalt.

1968 startade Almedalsveckan, med att dåvarande statsminister Olof Palme höll ett tal från ett lastbilsflak intill Almedalen.

1944 inträffade Hansakatastrofen – den gotländska passagerarbåten S/S Hansa träffades av en sovjetisk torped och sjönk. 84 av 86 personer omkom i den dittills största katastrofen i svensk sjöhistoria sedan 1600-talet. Under 1950- och 60-talen stängdes många mindre kalkbrott ner. Stordrift var det nya. Vissa av de nedlagda kalkbrotten är idag populära badplatser.

1968 startade Almedalsveckan, med att dåvarande statsminister Olof Palme höll ett tal från ett lastbilsflak intill Almedalen. 1991 deltog för första gången samtliga svenska partiledare på det numer klassiska evenemanget.

Visby utsågs till Världsarvsstad 1995.

Efter millenniumskiftet

2003 sattes nya snabbgående fartyg in på färjelinjerna från Visby till Oskarshamn och Nynäshamn. En färd över Östersjön som i slutet på 1800-talet tog 13 timmar med dåtidens ångbåtar, tar idag cirka tre timmar med bekväma höghastighetsfärjor.

Vilken tur för oss som vill åka till och från Gotland idag!